Växter för fuktiga miljöer, samt lite om några av mina terrarier

Växter för fuktiga miljöer, samt lite om några av mina terrarier Varför ska man ha växter då?

Anledningarna är många, men ett är i alla fall att det är snyggt. Visst är ett vackert terrarium det man vill ha i sitt hem. Då är väl ett väll planterat terrarium med mycket bromelior (ananasväxter), vattenfikus, kanske någon orkidè en grann start. Djuren kommer också mer till sin rätt när det finns blad och grenar att gömma sig bakom. Det får dom att känna sig säkra och blir inte så lätt stressade som i ett öppet terrarie. Växterna hjälper också till med att höja luftfuktigheten, vilket kan vara underlättande om man inte vill duscha hela tiden.

När det gäller regnskogsterrarium är det viktigt att man bistår med den fuktighet som behövs samt en god ventilation. I ett instängt terrarium kommer svamp, mögel och bakterier att ta över och inga växter eller djur kommer att trivas. Så rejäla luftspalter både uppe på och framtill på terrariet är ett måste. En fläkt som ger cirkulation är inte heller fel att införskaffa om man har möjlighet. Eller ett porlande vattenfall hjälper också till med luftcirkulationen.

Det är inte alltid växterna fungerar som vi vill. Två till synes identiska terrarium behöver inte betyda att samma växt trivs i båda. Små, små variationer gör att en annan kan lyckas bättre så man får helt enket pröva sig fram. Jag har prövat en hel del växter och andra har jag ett öga för att se att dom är en utmaning. Men det största misstaget, och det vanligaste, är att man ger för mycket vatten. Ibland kan det därför vara bra att ha växterna i en slutten kruka utan hål i. Då får man sköta växterna var för sig. Då är det lättare att kontrollera om man råkar ge en skvätt för mycket. Bara att ta ut växten och hälla bort överflödet. Krukan kan man dölja med tex en barkbit eller sten.



Vilket materiall skall man då ha i grunden. Jag har prövat lite olika till olika ändamål. Terrarie 1 Just nu har jag ett terrarium L:1200*D:500*H:700 mm igång med pilgiftgrodor. I detta har jag basat med akvariesten/grus (grov engelsk sjösten, 10-14 mm). Detta går upp strax under luftspalten ca en decimeter. En liten badyta med platys(en akvariefisk) i och en mindre pump vars utsläpp går ut över en stam som sedan leder ner i vattnet igen. Slangar dolda av korkbark och en Philodendron. Här är det bra att man har hela terrariet som vattenreserv så att man inte behöver fylla på vatten hela tiden. (Om man väljer att sätta in en balja i terrariet så tömms denna fort pga avdunstning och avfall från fallet som hamnar bredvid baljan. Följden blir en översvämning brevid baljan samt en tom balja). De växter jag planterat är Anthurium crystallinum, Sammetskalla 2 st och Aglaonema commutatum ´Silver Queen`, Silverkalla 3 st. Dessa skall vara helt, jag menar då totalt, jordfria om rötterna när dom planteras i grusen. Det är nämligen jorden som gör att växterna ruttnar när man vattnar för mycket. Rötterna får inget syre. I och med detta så tål växten att stå i vatten. Så med en jordfri planta sätter man den på plats och sedan fyller man på med sten runt om. På ytan lägger man sedan ut mossa som täcker det mesta av landytan. På grenarna som är utplacerade har jag fäst olika bromelior(ananasväxter). Även dessa skall sköljas rena från jord. Sedan tar man en nypa mossa, gärna vitmossa, och bäddar in rötterna i detta. Fäst växten och mossan på grenen med hjälp av fiskelina, strippor eller varför inte med en bit av någon avlagd strumpbyxa (Ett mycket starkt materiall. Bara så att växten sitter stadigt på plats. Med tiden har rötterna själva fått fäste. Bromeliorna jag använt är Guzmania dissitiflora 2 st, G. lingulata 1 st och Neoregelia `Fireball` 4 st, Tillandsia cyanea 1 st. Ett mycket lyckat terrarium. God belysning tillgodosed. Negativt med detta terrarie är kalkavlagringar på frontglas åstadkomt av stänk från fallet.

Har även provat med en decimeterhög skiljevägg i mitten. Ena sidan med vatten, den andra med en blandning av täckbark och krukväxtjord. Tyvärr så blev jordsidan vattenfylld efter ett par dagar. Kondens den stora boven samt kapilärkraft från nedhängande mossa.

Har två terrarier med jord/täckbark. Terrarie 2 Bakgrunden består av tillskurna torvblock. Mycket formbart med en tandad kniv. Tänk dock på att täta överallt så att inget kan komma bakom (en spelande syrsa suger duktigt men även ens kära ödlor som kan klämmas fast därbakom). Torven sjunker dessutom ihop när/om den blir torr så se till att täta ännu lite extra. Men det att slippa se väggen bakom är ett stort plus. På torven kommer sedan diverse växter som klättrar få fäste med sina rötter. Du kan även plantera direkt i torven. Detta terrarie jag nu har igång har varit det i snart 2 år. Epipremnum pinnatum, Gullranka samt Ficus pumila, Klätterfikus får klippas emellanåt för att inte ta över hela terrariet. Aglaonema commutatum, Silverkalla samt Neoregelia `Fireball` är de andra växterna i detta terrarium. I mitten en skål med vatten med en dimmer i, höjer luftfuktigheten samt ger cirkulation. Över bottenytan ett lager med mossa samt lite boklöv. Innehåller för nuvarande lövgrodor men väntar på daggeckos. Ett lättsköt terrarium. Dock får man fylla på dimmer-skålen ganska ofta. Torvblock kan man köpa i närmsta större blomsterbutik. Två växtlampor modell standard har detta terrarium samt en UV-60watt.

Terrarie 3 Här i detta terrarie har jag lagt ut täckbark men vid växterna har jag lagt några nävar blomjord för att få maximal växtkraft. Långtidsverkande gödselkulor är också nedgrävda runt växterna. Måtten är L:1300*D:700*H:600 mm och genom hela terrariet går en bokstock som har fått en mejslad ränna uppe på sig. I denna porlar det vatten som sedan rinner ut i en rejäl, svart balja som är ca 20 cm djup. Växterna är Asplenium nidus, Fågelbobräken 3 st, Aglaonema commutatum, Silverkalla 6st. Slangen till vattnet är dold under stocken och sladdarna är nedgrävda och dolda av ett lager boklöv. Sladdarna går ut genom främre luftspalten. Grodor vistas för tillfället här inne samt tre stycken palmhuggormar, men gaboner önskas. Två lysrör tillgodoser dessa växter det ljus de behöver samt närhet till ett söderfönster. Ett trevligt terrarium som kräver lite tillsyn (pumpen får ej gå torr).

Terrarie 4 Detta terrarie har jag lagt av med, men i det hade jag pilgiftgrodor. Det var uppbyggt som så att jag hade beställt ett glas som var lika stort som bottnen. Hörnen bröts av så att man kunde hanska med det samt att vattnet kunde rinna undan. Glaset ställde jag sedan i framkanten på två filmburkar. I bakkanten på något lägre så att vattnet skulle rinna bakåt. En slang gick upp i ena hörnet till en gren som vattnet sedan rann ner ifrån. Ovanpå glaset lade jag sedan mossa och sjösten. På grenar fäste jag olika epifyter(på trädväxande växter) typ bromelior, ormbunkar m.m. Ett mysigt och mycket snyggt terrarie med sina nackdelar. Bl.a. 2 drunkningsolycker samt att det var väldigt bökigt när pumpen skulle rengöras. Onödig stress för djuren och tidsödande.



Växter gillar ej värmemattor. Det blir alldeles för varmt för rötterna så har ni sådan så plantera inget ovanpå. Bottenglaset kan också spricka när kallt vatten hälls på. Därför skall man vattna med varmt vatten eller ännu hellre, stäng av värmen en timme innan och vattna sedan.

God belysning fodras. Vill man ha ett stort sortiment av växter att välja bland behöver man också kosta på sig en ordentlig ljusarsenal. Lysrör från akvarieaffären eller riktiga växtlampor bör fixas. Glöm sådana "växtlampor" som ser ut som vanliga glödisar. Dom är för svaga.

I ett terrarie med växter hör givetvis också trädgrenar hemma i. Grenar av äpple, päron, bok eller ek är hållbara träslag. Skölj dock gärna av dom grenar du väljer med varmt vatten och skrubba också lite när du ändå är igång. Det för att slippa eventuella fridstörare och bakterier. Dock så brukar man få in sådant med den mossa eller löv man hämtar hem istället. Men men men. Grenar kan också fungera som skydd mot för klumpiga ödlor. Sätt en gren över eller genom t.ex. en silverkalla så skonas kanske växten något. Ödlan väljer istället att gå på grenen än att gå igenom växten. Kanske.

Vattenfall är fint i ett terrarie. En av de enklaste varianterna är väl att låta vattnet rinna på baksidan av en korkbit ned i en skål med vatten där en liten pump ligger. Något annat som är mycket snyggt är att bottnen består av grov akvariegrus(Läs om terrarie nr. 1) och fallet är ihopsilikonat med olika storlekar av lavasten. Se bara till så att du lätt kan göra rent pumpen. Låt vattnet rinna på någon krokig gren eller rot så får du ett effektfullt och spännande flöde. Och varför inte sätta en bromelia (ananasväxt) mitt i centrum i forsen. Den kommer att stortrivas (om ljuset är rätt). OBS:I små slutna vattensystem bildas det lätt bakterier så regelbundna vattenbyten är rekommenderade. Mangroverötter kan man ibland hitta med lite lustiga håligheter och vinklar. Fäst slangen på baksidan och du får ett spännande flöde. Var dock bered på att behöva köpa en rejäl skål eller balja undertill.

Mossa får man tag på i välsorterade blomsterbutiker eller om du kommer överens med nån markägare så kanske du får plocka lite på hans mark. Löv får man dock lov att plocka i naturen. Boklöv är de som håller bäst. Undvik de marker som man vet det finns fästingar på. Engelsk sjösten kan man köpa i zooaffärer eller i större blomsterbutiker. Grenar får man inte heller såga hur som helst. Givetvis i sin trädgård men nej, inte lika säkert i din grannes. Definitivt inte i skogen/parken utan markägarens/kommunens tillstånd. Naturligt nedfallna grenar får plockas. Torvblock kan man köpa i någon av landets större blomsterbutiker. Måtten brukar ligga på 400*200*200mm. Skär dessa i lämpliga tjocklekar med hjälp av en tandad kniv och är det ett högt terrarium är det rekommenderat att inte ha för tjocka bitar upptill. Blir rätt tungt med vattenfyllda doningar däruppe. De kan om oturen är framme rasa utåt. Själv silikonade jag dit blocken och tätade glippor med mindre bitar. Snyggt. Sedan kan man riva hålor och avsatser där man tycker att sådana skall finnas. Att sätta sticklingar av växter i torven är något man får pröva sig fram på. En fördel är i alla fall att rota sticklingen först i ett par veckors tid för att sedan plantera den.







Nu lite växter

Daggeckos, anolis, andra mindre ödlor samt div. mindre grodor som vill ha hög luftfuktighet. Detta är den kategori djur som jag tycker är roligast att ha att göra med när det gäller snygga terrarium. De krossar inte allt och låter vanligtvis också bli att gräva. Till dessa djur är också utbudet med växter större samt man vågar pröva växter i 500.- klassen om man nu tycker att man hittar en fräck och udda växt.

Aechmea-arter, Blomsterananas (Stora bromelior som kräver rejält med plats. A. chantinnii är en vacker art). Aeschynanthus-arter, Ampelfackla (Vill ha det ljust för att blomma. Hängande varianter kan med fördel fästas i torvblocksbakgrund. Var försiktig med vattningen). Aglaonema-arter, Silverkalla (Detta är skuggtåliga växter med ett vackert bladverk. En favorit är sorten ´Maria´). Alocasia lowii m.fl., Vikingasköld (Kanske inte den lättaste växten men lyckas man har man en prydnad för sig i terrariet. Vill ej stå för fuktigt). Anthurium-Andreanum-hybrider, Rosenkalla (Finns i olika färger. Vill ha det luftigt om rötterna. För kompakt jord får växten att ruttna). A. crystallinum (Med sina markerade bladnerver blir detta en av de vackraste bladväxterna. Även denna vill ha det luckert om rötterna. Klarar halvskugga. En klar favorit). A.-Scherzerianum-hybrid, Flamingoblomma ( Blir mindre än rosenkallan. Lämlig i plantering med småsten). Asplenium-arter, Fågelbobräken (A. nidus och sorten `Fimbriatus` samt Òsaka`är favoriter. Vill stå ljust men klara halvskugga någotsådär. Undvik torka. Ibland kan man komma över småplantor. Dessa kan man sätta på grenar som epifyter). Begonia-arter (Har prövat B. albopicta och B. maculata med mycket gott resultat, Men det finns många fler. Vill inte ha det för blött vid rötterna bara). Bertolonia-arter (En trevlig liten växt som tyvärr inte är så lätt att få tag på. Men passar i alla fall perfekt i ett terrarie och då gärna på den fuktiga torvblocksväggen). Billbergia nutans, Prästhavre ( Vill stå ljust och luftigt). Blechnum-arter, (Ruttnar ganska lätt p.g.a. den höga luftfuktigheten, så hoppa över dessa). Calathea-arter (Vill stå ljust för att bli som finast. Får ej bli torra). Cissus-arter (C. discolor är en favorit, tyvärr inte så lätt att få tag på. Dock värd att leta efter. Vill inte ha det för blött om rötterna). Codonanthe crassifolia, Myrranka (Vill stå luftigt så plantera gärna sticklingar i torvblocksväggen. Ge inte för mycket vatten). Columnea-arter, Eldranka (Vill inte ha fukt på bladen, välj istället Aeschynanthus. Annars är skötseln lika). Ctenanthe-arter, (Dessa vackra bladväxter är ej svåra. Dock så blir dom lätt för höga. Sorten ´burle-marxii håller sig något lägre). Davallia mariesi, Krypbräken (Klarar torka bra så plantera den en bit upp på torvblocksväggen eller fäst den på nån gren med lite mossa omkring rötterna). Didymochlaena truncatula, (En ormbunke som vill ha hög luftfuktighet). Diffenbachia-arter, Prickblad (Är vackra men giftiga. Hoppa över dessa för oturen kan vara framme). Dionaea muscipula, Venusflugsmälla (Detta är en insektsätande växt som vill stå svalt och fuktigt. Passar bra ihop med djur som inte stör den så mycket t.ex. mindre grodor). Dischidia-arter, Pungranka (En ganska svår växt som vill stå ljust och luftigt. Ducsha den ofta. En favorit som hör hemma på torvblocksväggen). Epipremnum pinnatum, Gullranka (Kan stå ganska skuggigt. Vill dock ej ha det för blött om rötterna. En favorit). Episcia cupreata, Kopparblad (Passar utmärkt på torvblocksväggen. Vill stå ljust). Ficus pumila, Klätterfikus (En tacksam växt som snabbt kan dölja sådant man vill dölja. Klara det mesta, vill dock inte stå för mörkt). Fittonia verschaffeltii, Åderblad (Vill ha god ventilation samt undvik blött jord. Inte den lättaste). Guzmania-arter, Juvelblomma (Dessa bromelior är en av dom bättre sorterna att välja på då mycket vatten stannar kvar i cisternen. T.ex. på sorten ´Empire´. Dock inte på G. dissitiflora som är en skönhet med sin vackra blomställning). Hedera helix, Murgröna (Vill inte ha det för varmt och inte för fuktigt. Därmed finns det bättre växter att välja bland). Hibiscus rosa-sinensis, Hibiskus (Inte den bästa växten i terrarium då den vill ha väldigt mycket ljus för att förbli vacker. Tål inte heller allt för mycket vatten). Hoffmannia refulgens, (En växt som vill ha hög luftfuktighet och god luftcirkulation. Är tyvärr ganska svår att få tag på, men det är en vacker växt). Hoya bella, Liten porslinsblomma (Vill inte bli för torr mellan vattningarna utan skall ha jämn vattning hela tiden. Blir finast om den står ljust). Hoya-arter, Porslinsblomma (Finns många olika men de flesta vill torka upp mellan vattningarna så en någorlunda torr placering krävs. Ljus vill de ha för att blomma). Hypocyrta-arter, Pussmun (Den vanligaste är H. glabra och den gör sig utmärkt på torvblocksväggen då de inte vill stå för fuktigt. Vill stå ljust). Maranta leuconeura, Moses stentavlor (Finns olika sorter men de är inte de allra lättaste. Det brukar vara fuktig jord som är problemet. Vill inte stå för blött. Vill ha god ventilation samt en relativt ljus placering). Microlepia speluncae, (En ormbunke som inte vill stå för blött. Men den höga luftfuktigheten är välkommen). Mikania ternata, Sammetsranka (Vill inte stå för varmt samt att den vill ha god ventilation. Ljus placering och inte för blött om rötterna. Inte den lättaste växten). Monstera-arter, Monstera (Personlig favorit är M. obliqua som inte blir lika prålig som M. deliciosa. Båda är dock tacksamma men kräver rejält med utrymme). Myrmecodia-arter, Myrklump (Namnet har den fått för att myror brukar bosätta sig i den. Det finns naturliga gångar för myrorna i knölen. Som epifyt som den är skall den sitta på en gren med relativt mycket ljus). Nematanthus-hybrider, Pussmun (Är väldigt lika Hypocyrta och har samma vilkor). Neoregelia- arter, (Sorten ´Fireball´ och dess nära sorter är favoriter. Passar utmärkt på grenar samt på torvblocksbakgrunden. Vill stå relativt ljust). Nepenthes-hybrider, Kannranka (En insektsätande växt som inte vill stå för blött. Några drunkningstillbud har jag inte varit med om när det gäller grodor och reptiler). Nephrolepis exaltata, Spjutbräken alias Vanlig ormbunke (Vill inte stå för mörkt för då tappar den lätt bladen. Får inte heller bli torr eller stå för blött). Nidularium fulgens, Vattensamlare (Lämplig till pilgiftgrodor som lägger ägg i bladvecken. Byt och fyll på vattnet i växten emellanåt).

ORKIDEÈR (Dom flesta vill stå ljust och skall torka upp mellan vattningarna. God luftcirkulation skall bistås. Placering bäst på någon barkbit eller sätt in hela krukan bland övriga växter så att dessa gömmer krukan. Eller bind fast mossa runt krukan med fiskelina så försvinner denna. Tåligast arter är Phalaenopsis, Oncidium, Pahpiopedilum, Brassavola samt bladorkiden Ludisia. Cambria-sorter ej provade. Dendrobium vill ha det svalare för att sätta blommor men tillväxten är fin).

Pellaea-arter, Penningbräken (Vill inte stå för blött eller bli för torr. Klara sig med mindre ljus). Pellionia-arter, Panterranka (Passar både på bottnen och på torvblocksväggen. Med sina revor blir den en fin täckväxt. Vill ej stå för blött). Peperomia-arter, (Det finns några stycken att välja på. Ingen gillar för mycket vatten och god ventilation bör tillgodoges). Perilepta dyeriana, Ametystbuske (Om man nu skulle hitta denna växt skall man tänka på att den vill ha rejält med plats. Vill ej stå för blött och blir finast med god belysning). Philodendron-arter, (Finns en rad olika trevliga arter och sorter. Det gäller bara att komma över dom. Samtliga är tacksamma i terrarium. P. scandens, Klätterkalla är i alla fall vanlig och en mycket tålig växt som dock inte vill ha det blött om rötterna. Klarar sig bra med mindre ljus. P. tuxtlanum vill stå ljusare men är också vanligt förekommande i butikerna). Phlebodium aureum, Hartassbräken (Vill stå luftigt så fäst den gärna på någon gren med god belysning). Pilea-arter, Pilea (Vill stå luftigt och inte ihop med djur som är för klumpiga av sig. God belysning är rekommenderad). Platycerium-arter, Älghornsbräken (Kan bli ganska stora med tiden så ge den gärna gott om plats från början. Vill stå luftigt med god luftcirkulation. Därför är på torvblocksväggen en utmärkt placering). Pogonatherum paniceum, Gallergräs alias "Bambu" (Detta är ingen bambu utan liknar bara det. Vill inte stå för mörkt och får ej bli torrt. God ventilation behövs). Pteris-arter, (Dessa ormbunkar säljs vanligast vid jul och passar bra i terrarium med god ventilation och med god belysning). Rhipsalis-arter (Dessa kaktusar lever som epifyter uppe i buskar och träd, så sätt gärna skott på torvblockväggen eller på någon gren tillsammans med lite mossa. God belysning behövs). Sarracenia-arter, (Dessa insektsätande växter vill stå fuktigt men ej blött. Blir finast i en ljus placering. Bör endast hållas med de försiktigaste djuren då bladen annars lätt viks och kan brytas). Saxifragra stolonifera, Arons skägg (Vill helst inte hänga för varmt och vill inte heller stå för blött. Kanske inte den bästa växten). Sellaginella-arter, Mosslummer (En ljus, luftig placering är det idealiska för denna trevliga marktäckare. Ett terrarie med endast mosslummer ger ett spännande inslag. Gärna då om en torvblocksvägg är anlagd och växten får sprida sig upp på den). Sonerila margaritacea, Pärlblad (Vill stå mycket ljust och får ej bli torr. Inte heller blötta är bra. Är mycket vacker med sina prickiga blad). Spatiphyllum wallisii, Fredskalla (En skuggtålig växt som inte får bli för torr. Om man sköljer bort all jord så kan den stå i akvariegrus. Se terrarie 1. Även helt under vatten som akvarieväxt. Den trivs kanske inte men den håller länge). Streptocarpus-arter, Kornettblomma (En växt som inte vill bli blött om bladen då den lätt får fläckar. Vill stå luftigt). Stromanthe-arter, (Tåliga växter som dock kan bli för stora i terrarium. Får inte bli torr). Syngonium podophyllum, Fingerranka alias Gåsfot (En lagom lämplig växt för terrarium. Innan den har etablerat sig tappar den mycket blad men därefter blir den bara finare. Vill inte stå för blött och inte för mörkt). Tillansia-arter, (Det finns två olika varianter. Först har vi de som t.ex. T. cyanea,, Väktaren i tornet, T. wagneriana m.fl. som vill ha det fuktigt om rötterna nästan hela tiden medan dom andra lite gråaktiga arterna klarar sig utan rötter och som bara skall duschas lite då och då t.ex. T. usneoides, Spansk mossa, T. seleriana m.fl. De sistnämda kan man silikona fast på någon av de högre grenarna närmst lamporna. Dock inte så att växterna bränns. Samtliga Tillandsior är epifyter, alltså växer på träd i naturen). Tradescantia-arter, Vandrande jude (Mycket tacksamma om dom inte står för mörkt. Vill helst inte heller ha det för blött om rötterna). Tradescantia spathacea, Blomstervagga (Vill stå ljust och vill ha god ventilation. Småplantor och skott kan man med fördel sätta på torvblocksväggen. Vill inte ha för mycket vatten). Vriesea-arter, (Trevliga bromelior som vill ha ganska gott om plats. En av de vanligaste arterna är V. splendens, Papegojstjärt. Jag tycker dock att sorten ´Elan´har finast blomma). Xanthosoma lindenii, (Vill stå luftigt och inte i för blött jord. Detta är en ganska svår växt att få tag på men väll lämplig för terrarium). Zebrina pendula, Zebrablad (Vill stå ljust och kommer då att få finast bladfärg. Växer snabbt och får klippas när den blir för stor. Vill inte ha det för blött).



Vattenagam, blåtungad skink, basilisk, korallfingergroda m.fl. som behöver slitstarka växter som klarar att djuren kliver över dom. Aroganta som dom är kan det vara en utmaning att ha växter ihop med dessa djur. Ett bra tips är att placera någon gren över själva växten så om djuret vill fram kommer denna hellre att gå på grenen än genom själva plantan. Stenar runt växterna hindrar dom från att bli uppgrävda. Här är det knappast lönt att ge sig på epifyter (Växter som växer på trädgrenar).

Aechmea-arter, Blomsterananas (A. fasciata är den vanligaste i detta släkte och klarar dessa djur relativt bra. A. fulgens och A. nallyi är andra man ska slå ett öga på om man finner dom i butiken). Aglaonema-arter, Silverkalla (skuggtåliga växter som inte borde saknas i något terrarium. A. crispum är en stor art av silverkalla och gör sig snygg i ett hörn för att dölja detta och ge terrariet lite djup). Anthurium-hybrider, Rosenkalla m.fl. (Vill stå relativt ljust för att blomma. Klara nog inte de större djuren men är kanske ända värd att prova i.o.m. att den får blommor). Aspidistra elatior, Ungkarlsblomma (Detta är den växt som klarar skugga allra bäst. Dyr i inköp, inte vacker, växer långsamt men är nog odödlig. Kolla in den ialla fall). Calathea-arter, (Finns en rad olika sorter och arter. Dock så är dom relativt sköra i stjälkarna. Alltså sätt gärna här en gren över som skyddar. Undvik torka för då angrips dom lätt av spinn). Caryota mitis, Fiskstjärtspalm (Detta är en tålig och slitstark palm. Dock så har palmer den förmågan att snabbt växa sig förstora). Chamaedorea elegans, Bergspalm (Denna palm är an av de minsta palmerna och växer ganska långsamt. Dessutom klara den sig med mindre ljus. Alltså en lämplig växt i terrarium). Chlorophytum comosum, Ampellilja (Mycket lättsköt och fyller ut bra i den nedre regionen men dock kan den lätt bli krossad av oförsiktiga djur). Cocos nucifera, Kokospalm (Vill stå väldigt ljust samt skall duschas ofta. Får lätt spinn om den blir för torr. Kräver också god höjd på terrariet). Corynocarpus laevigatus, (En buske som blir ganska yvig av sig. Vill inte stå för mörkt. Både den brokiga och den gröna är favoriter). Ctenanthe-arter, (Med sina vackra blad ett tjusigt inslag i terrariet. Bara nu inga djur börjar klättra i den för det skulle den inte klara särskilt länge. Bladen viks lätt). Dracaena-arter, (Detta är tåliga och tacksamma växter som passar bra i terrarium. Dock inte om något djur väljer att lägga sig rätta i bladrosetten. D. surculosa är en favorit). Elettaria cardamomum, Kardemumma (Har en stark doft men det är en tålig växt). Epipremnum pinnatum, Gullranka (Mycket trevlig växt som tål en hel del stryck. Låt den klättra upp för någon stam så tål den ganska bra att djuren kliver på den). Ficus-arter, (Dom flesta vill stå ljust, så ljust som möjligt för att förbli vackra. Gäller även den vanliga benjaminfikusen. Annars stadiga växter som kanske kan få lite stryck men återhämtar sig gott). Homalocladium platycladum, Plattbuske (En något annorlunda, i utseendet, växt. Vill stå skyddat från dom mest hängivna klättrande djur. Sätt t.ex. en gren ovanför för att skydda den. Vill stå ganska ljust). Howeia forsteriana, Förmakspalm (En tålig men utrymmeskrävande palm som klarar sig med mindre ljus. Får ej bli torr). Monstera-arter, Monstera (En fyllig växt som inte får lov att bli torr. Då säckar den lätt ihop. Kan behövas bindas upp. En trevlig art som man gott kan prova, om man hittar den, är M. oblica. Den blir inte fullt lika kraftig som den vanliga M. deliciosa och har smalla blad). Musa-hybrider, Banan (Vill stå ljust och får inte bli torr. Hög luftfuktighet önskas också. Bladen är rätt sköra så det finns bättre växter att välja bland). Ophiopogon-arter, Ormskägg (Ett mycket tåligt gräs när det gäller skötsel. Dock kan det få en platt look om något större djur har roat sig med det. Tyvärr ganska dyrt samt inte det lättaste att få tag på, men väll värt att pröva. En favorit). Pachira macrocarpa, (Vill stå fuktigt för att inte få spinn. Bladen är rätt styva så de bryts ganska lätt). Philodendron-arter, (det vackra terrariet bästa vän, nja kanske inte men trevlig är den. Finns lite olika arter och sorter att välja bland. De får inte bli för torra samt en dusch då och då för att höja luftfuktigheten är inte fel. Skydda dem från de mest hängivna klättrarna). Rhapis exelsa, Buskpalm (Har man stor plånbok samt ett stort terrarium är detta en lämplig växt. Tålig i de flesta lägen. Vill dock inte stå allt för mörkt). Schefflera arboricola, Paraplyaralia (En tålig växt som inte vill stå för mörkt. Tål kraftig beskärning om den skulle bli för hög). Spathiphyllum wallisii, Fredskalla (En skuggtålig växt som dock kanske inte är den bästa inom denna katogeri djur. Blir lätt tillplattad. Får inte heller bli torr). Stromanthe-arter, (Samma råd som hos Ctenanthe). Tetrastigma voinierianum, Kastanjevin (En kraftigväxande klätterväxt som mycket lätt blir för stor för ett stort terrarium. Den är ganska dyr men dock ack så lättsköt. Tål nog allt utom blött jord. En favorit, helt klart). Yucca eliphantipes, Yuccalilja alias "Yuccapalm" (Vill stå så ljust som möjligt för att behålla sin friska look. Bladen kan vikas om djuren är hängivna klättrare men växten klara sig oftast galant). Zamia pumila, Zamia-kalla (En favorit som tyvärr inte är så vanlig och inte särskilt billig heller. Men stryck tål den. Vill stå ljust för att bli som finast).

Sköldpaddor från skogsområde t.ex. rödfotad m.fl. Här gäller det att välja växter som hamnar utom räckhåll för glupska munnar. Då är det uppstammade växter samt amplar det rör sig om. Kanske en och annan klätterväxt också. I ampelvägg kan man välja det man tycker är snyggt. Men här nedan följer lite andra växter.

Acacia- och Albizia-arter, (Dessa vill ha en mycket ljus placering för att bli fina och för att hålla som längst. Är tämligen svåra. Får inte bli torra eller stå blött). Ardisia crenata, Ardisia (Detta är en liten buske med röda bär som brukar säljas runt jul. När bären fallit av så kan man sätta in den i terrariet och där ha den på en ljus placering). Asparagus falcatus, Klättersparris (Denna växt får efter en tid vedartade stammar men tills dess får den nog stå utanför terrrariet. Dock när grenarna kommit upp en bit så blir det en förträfflig terrarieväxt. Bougainvillea spectabillis, Bougainvillea alias Trillingblomma (Vill stå soligt och gärna svalt på vintern. Kanske inte den mest lämpliga växt p.g.a. detta). Brachychiton rupestris, Australiskt flaskträd (Vill stå så soligt som möjligt. Duscha den gärna för att undvika spinnangrepp). Chamaedorea elegans, Bergspalm (Denna palm är an av de minsta palmerna och växer ganska långsamt. Dessutom klara den sig med mindre ljus. Alltså en lämplig växt i terrarium. De nedersta bladen blir säkerligen uppätna men toppen kan man ju fröjdas över). Cissus-arter, (Så länge bladen håller sig utom räckhåll borde det inte vara några bekymmer. Vill inte stå för mörkt bara). Citrus-arter, Citron, Apelsin m.fl. (Vill stå soligt, tål ej kalk, vill stå svalt om vintern, duscha gärna. Ingen bra växt. Brukar också vara besprutade). Corynocarpus laevigatus, (En vacker växt som ser väldigt frisk ut i bladfärgen. Tror inte den är giftig men ta för säkerhetens skull bort dom blad som är inom räckhåll. Vill inte stå för mörkt). Dizygotheca-arter, Praktaralia (En växt som inte vill ha det för mörkt. Bladen blir då ganska gröna och bleka. En favorit). Dracaena-arter, (Här är D. marginata en favorit, men alla är lättsköta. Ficus-arter, (Sålänge det har en stam så kan fikusar vara lämpliga. Dock så kräver dom rätt så mycket ljus). Monstera-arter, Monstera (En fyllig växt som inte får lov att bli torr. Då säckar den lätt ihop. Kan behövas bindas upp. En trevlig art som man gott kan pröva, om man hittar den, är M. oblica. Den blir inte fullt lika kraftig som den vanliga M. deliciosa och har smalla blad). Pachira macrocarpa, (Vill stå fuktigt för att inte få spinn. Duscha den gärna dagligen också. Klarar sig med mindre ljus). Philodendron-arter, (Dom nedersta bladen blir nog snabbt uppätna men den kommer igen. Det finns några stycken at välja på men ta någon av dom som klättrar. T.ex. P.erubescens, P. squamiferum m.fl.). Polyscias-arter, (Dessa växter vill stå ganska ljust. Får inte bli torra och bör duschas lite då och då). Schefflera arboricola, Paraplyaralia (En tålig växt som inte vill stå för mörkt. Tål kraftig beskärning om den skulle bli för hög. En favorit). Stephanotis floribunda, Doftranka (Får en förvedad stam och innan dess bör den inte stå inne hos någon sköldpadda. Vill stå ljust men är tålig annars). Yucca eliphantipes, Yuccalilja alias "Yuccapalm" (Vill stå så ljust som möjligt för att behålla sin friska look). Zamia pumila, Zamia-kalla (En favorit som tyvärr inte är så vanlig och inte särskilt billig heller. Men stryck tål den. Men ha gärna uppsickt så att inte bladen faller i sköldpaddans tycke. Vill stå ljust för att bli som finast).


// Av: Magnus Grevstad